Det händer en hel del just nu bloggmässigt och jag får uppmärksamhet som jag inte riktigt är van vid. Det är jätteroligt, för det betyder att fler läsare hittar hit till min julhörna och förhoppningsvis gläds någon lite extra åt det jag skriver. Men det är också läskigt, så där som alla riktigt roliga saker är (åtminstone för mig som en introvert person som inte gillar att stå i centrum). Det är jättemärkligt att ställa upp på intervjuer till exempel - jag är väl bara en vanlig person som råkar tycka att julen är fantastisk, vad har jag att komma med? Sådana tankar brottas jag med rätt mycket just nu, men jag försöker se allt det där som roliga saker (för det är ju roligt, bara jätteläskigt).
Nåväl, igår var det alltså intervjudags för andra gången på en månad och jag tog tillfället i akt och var julklädd i min amaryllisklänning som jag köpte på Monki förra året.
Tycker nästan att man kan se paniken i min blick, hehe. Det var hur som helst en trevlig stund - att få prata om julen i en timme vid lunchtid är en bra avstickare från arbetsdagen. Finlandssvenska läsare kan ta del av intervjun i Kurirens decembernummer, som kommer runt den 10 december (då jag befinner mig i vad jag hoppas är ett riktigt julparadis: Ljubljana!). Jag känner att cirkeln är sluten nu, för typ 2002 skrev jag nämligen juldikter i Kuriren! Till dags dato är de de enda av mina verk som någonsin publicerats.
Efter jobbet behövde jag ligga på soffan och glo på serier i några timmar för att landa igen, och sedan slog inspirationen till ordentligt och jag tog plats vid matbordet i stället. Jag pysslade några stjärnor i olika papperskvalitet (den röda är gjord i presentpapper, den blå i tapet). Om det jag har i planerna lyckas lär ni förstås få se slutresultatet!